Om du ska jaga sÄ mÄste du göra det pÄ rÀtt sÀtt. Det finns mÄnga regler som du mÄste hÄlla koll pÄ. HÀr har jag sammanstÀllt dem.
MĂ„nga har jakt som intresse, antingen pĂ„ grund av naturupplevelsen eller pĂ„ grund av sjĂ€lva jakten – eller, kanske oftast, bĂ„da delarna. Men om du ska jaga sĂ„ finns det mycket du behöver hĂ„lla koll pĂ„ och mĂ„nga regler du mĂ„ste anpassa dig efter. Om du redan har jagat lĂ€nge sĂ„ har du sĂ€kerligen redan bra koll pĂ„ dessa regler, men om du precis har börjat sĂ„ Ă€r det viktigt att du lĂ€r dig dessa innan du ger dig ut i skogen.
Ăven den erfarne jĂ€garen bör faktiskt kolla vilka regler som gĂ€ller dĂ„ och dĂ„, eftersom de trots allt kan Ă€ndras ibland – om du har jagat vĂ€ldigt lĂ€nge sĂ„ Ă€r sannolikheten stor att en del regler har hunnit Ă€ndras. För att vara pĂ„ den sĂ€kra sidan sĂ„ Ă€r det alltsĂ„ en bra idĂ© att lĂ€sa vilka regler som gĂ€ller med jĂ€mna mellanrum.
HÀr har jag sammanstÀllt all viktig information som du behöver innan du ger dig av ut i skogen för jaga. HÀr hittar du alla regler och annan information som du kan behöva för att kunna jaga pÄ rÀtt sÀtt. Jag hoppas att detta ska kunna vara till nytta för dig.
JĂ€garexamen
Först och frÀmst sÄ behöver du ha ett statligt jaktkort för att fÄ jaga i Sverige. Du behöver ocksÄ en licens för jaktvapen, och för att fÄ en sÄdan sÄ krÀvs det att du har en godkÀnd jÀgarexamen. Det hÀr Àr det allra mest grundlÀggande, men det finns flera regler.
Du och dem du jagar med ska bÀra signalfÀrger, och Àven ha möjlighet att kommunicera med varandra. Jaktradio Àr att föredra. Om det finns möjlighet sÄ bör du anvÀnda jakttorn, kontrollera dock dessa först sÄ att de Àr stadiga och inte har nÄgot ruttet trÀ, till exempel.
Du ska aldrig osĂ€kra ditt vapen innan du har bestĂ€mt dig för att skjuta. Kontrollera att det finns godkĂ€nt kulfĂ„ng innan du skjuter, och att inga jakthundar finns i nĂ€rheten. Ăr du det minsta osĂ€ker pĂ„ kulfĂ„ng eller sĂ€kerhet sĂ„ ska du lĂ„ta bli att skjuta.
Om du Àr hundförare sÄ ska du ha god kÀnnedom om vart passkyttarna Àr nÄgonstans, och kommunicera med dessa om ni nÀrmar er dem.
Vid skadeskjutning finns en tvÄtimmarsregel. Det innebÀr att en hund som Àr trÀnad i att spÄra upp skadat vilt ska finnas pÄ plats inom tvÄ timmar frÄn pÄskjutningen. Detta gÀller vid jakt pÄ björn, Àlg, lo, rÄdjur, hjort, vildsvin och mufflon.
Vid fĂ„geljakt finns det krav pĂ„ att en markerande eller apporterande hund ska medföras. Det gĂ€ller vid jakt pĂ„ Ă€nder, ringduva och gĂ€ss. Om du jagar andra fĂ„glar sĂ„ ska hunden medföras under vissa timmar – frĂ„n solens nedgĂ„ng till en timme före soluppgĂ„ng. Denna skyldighet gĂ€ller dock inte om jakten sker frĂ„n en bĂ„t i öppet vatten, pĂ„ snötĂ€ckt mark eller vid havskust med hjĂ€lp av vettar.
Jaktkort
För att fÄ jaga krÀvs det Àven att du har ett statligt jaktkort. Jaktkortet Àr ett bevis pÄ att du har betalat viltvÄrdsavgiften, och den ska betalas av den som jagar. Avgiften betalas till ViltvÄrdsfonden och den ska betalas Àven av hundförare, om syftet Àr att fÀlla vilt. Om du gÄr i drev ska du ocksÄ betala viltvÄrdsavgiften. DÀremot behöver du inte betala nÄgon avgift om du Àr under 18 Är och inte har vapenlicens.
Om du skulle förlora ditt jaktkort eller jÀgarbevis sÄ kan du logga in i JÀgarregistret och skriva ut nya. Behöver du ett nytt jÀgarbevis sÄ skriver du ut ditt intyg över godkÀnda jÀgarexamensprov och tar med det till en provledare, som dÄ kan utfÀrda ett nytt jÀgarbevis.
ViltvÄrdsfonden
NÀr du betalar viltvÄrdsavgiften sÄ samlas dessa pengar i en fond, viltvÄrdsfonden. Pengarna som samlas i den hÀr fonden delar regeringen sedan ut till organisationer och myndigheter som jobbar med vilt, jakt och naturvÄrd.
Den hÀr avgiften ska alltsÄ anvÀndas för att frÀmja viltvÄrden och annat som Àr förenligt med jaktlagens syfte. ViltvÄrdsavgiften infördes 1938 och Àr sedan dess en faststÀlld avgift som alla jÀgare ska betala varje Är.
De som fÄr ta del av de insamlade pengarna Àr vanligtvis Svenska JÀgareförbundet, JÀgarnas Riksförbund, NaturvÄrdsverket, lÀnsstyrelser, statens veterinÀrmedicinska anstalt och Svenska Naturskyddsföreningen.
Jakttider
Det Ă€r NaturvĂ„rdsverket som ser över jakttiderna, och som ska föreslĂ„ Ă€ndringar om det Ă€r nödvĂ€ndigt. Ăversyn av jakttider ska ske minst en gĂ„ng vart sjĂ€tte Ă„r.
Jakttiderna varierar mellan olika djur och kan Àven variera mellan olika delar av landet. Jag kommer gÄ in nÀrmare pÄ jakttider för olika djur lÀngre ned. Generellt kan man dock sÀga att jakten pÄ Àlg börjar första mÄndagen i september i vissa delar av landet, och andra mÄndagen i oktober i övriga delar.
Det finns Ă€ven regler kring vilka tider pĂ„ dygnet du fĂ„r jaga. Björn fĂ„r du till exempel jaga frĂ„n en timme före soluppgĂ„ng till tvĂ„ timmar före solnedgĂ„ng. Ălg fĂ„r du jaga frĂ„n en timme före soluppgĂ„ng och fram till solnedgĂ„ngen. Varg, jĂ€rv, hjort, lo, rĂ„djur och mufflon fĂ„r jagas frĂ„n en timme före solens uppgĂ„ng till en timme efter solens nedgĂ„ng. Efter solnedgĂ„ng Ă€r det endast tillĂ„tet med vaktjakt och smygjakt. Ăvriga jaktbara djur fĂ„r jagas hela dygnet.
Skyddsjakt
Skyddsjakt innebÀr att man tillÄter jakt för att förhindra skador. Det kan till exempel handla om att förhindra att gÀss Àter stora mÀngder sÀd pÄ Äkrarna, eller förhindra björnar frÄn att slÄ mÄnga renkalvar under vÄren. LÀnsstyrelsen ger tillstÄnd till skyddsjakt om det Àr nödvÀndigt.
Den som Àger tamdjur fÄr ocksÄ skydda sina djur pÄ vissa villkor, och detta utan att det krÀvs nÄgot beslut om skyddsjakt. Dock ska man anmÀla till lÀnsstyrelsen om man har anvÀnt rÀtten att skydda sina tamdjur.
Specifika jaktregler
Exakt vilka jaktregler som gÀller kan variera mellan olika djur. Det kan ocksÄ variera nÀr man fÄr jaga olika djur, sÄvÀl vilken tid pÄ Äret som under vilken tid pÄ dygnet man fÄr jaga. HÀr kommer jag att gÄ igenom olika djur och vilka regler som gÀller.
Regler för fÄgeljakt
I Sverige finns det mÄnga jaktbara fÄglar, och det Àr regeringen som tar beslutet om vilka fÄglar som fÄr jagas. Det finns ungefÀr 250 olika fÄgelarter i Sverige och ungefÀr 10 procent, omkring 30 stycken, av dessa fÄr jagas under den allmÀnna jakttiden. Vid skyddsjakt fÄr nÄgot fler jagas.
Vid fÄgeljakt Àr alla vapen tillÄtna, de flesta fÄglar jagas dock med hagel. ToppfÄgel och en del andra arter jagas med lÄgkalibriga kulvapen. Man rekommenderar kulvapen i klass tre för större fÄglar, sÄ som gÄs och tjÀder. Vid jakt pÄ and, krÄka, duva och ripa rÀcker det dock med klass fyra.
Vid jakt pÄ fÄgel sÄ gÀller samma regler som för all annan jakt. HÀr Àr det framför allt sÀkerhetsregler som Àr viktiga att tÀnka pÄ, eftersom det nÀstan alltid innebÀr skott i en vinkel över 45 grader vilket gör att extra höga krav stÀlls pÄ skytten. Ofta finns inte nÄgot kulfÄng i den vinkeln, vilket gör att du mÄste sÀkerhetsstÀlla att du inte riskerar att skada andra djur eller mÀnniskor om du bommar eller om skottet fortsÀtter genom fÄgeln.
NÀr du jagar fÄgel sÄ ska du alltid ha med en apporterande hund för att ta hand om skjutet vilt. Detta gÀller dock inte vid jakt pÄ sjöfÄgel eller pÄ snötÀckt mark.
NÀr fÄglar fÄr jagas varierar en hel del mellan olika fÄgelarter, och Àven mellan olika lÀn. MÄnga arter fÄr börja jagas i augusti, men det kan vara bÄde senare och tidigare beroende pÄ art. Se till att alltid kolla upp vad som gÀller innan du börjar jaga fÄgel.
Regler för klövviltsjakt
Klövvilt avser vilt levande hovdjur. Svensk klövvilt innefattar Àlg, kronhjort, dovhjort, rÄdjur, mufflonfÄr, vildsvin och myskoxe.
Vid jakt pÄ klövvilt gÀller allmÀnna regler. Du mÄste anpassa jakten efter tillgÄngen pÄ vilt, och du mÄste ha tillgÄng till en hund som Àr sÀrskilt trÀnad för att söka upp skadat vilt. Eftersökshunden mÄste vara pÄ plats inom tvÄ timmar, om det behövs.
Jakttiden för klövvilt varierar mellan olika djur och olika delar av landet. Jakten pÄ Àlg börjar första mÄndagen i september i vissa lÀn, och andra mÄndagen i oktober i andra delar av landet. Jakten pÄ kronvilt pÄgÄr frÄn andra mÄndagen i oktober till sista januari i SkÄne. I övriga delar av landet Àr smyg- och vakjakt pÄ Ärskalv tillÄtet frÄn 16/8 till 30/9, frÄn första oktober till andra mÄndagen i oktober samt hela januari Àr jakt pÄ Ärskalv tillÄtet.
NÀr det gÀller dovvilt sÄ fÄr samtliga djur jagas i hela landet 1/10-20/10 samt 16/11-28/2. Smyg- och vakjakt Àr tillÄtet pÄ hornbÀrande djur i september. I vissa lÀn fÄr hind och kalv jagas 21/10-15/11.
Jakten pÄ rÄdjur Àr vÀldigt utspridd och varierar en del mellan olika lÀn. DÀrför rekommenderar jag att du kollar upp vad som gÀller för just ditt lÀn om du vill jaga rÄdjur.
Vildsvin fÄr jagas i hela landet mellan 16/4 och 15/2, dock fÄr man inte jaga suggor med smÄgrisar. Mellan 1/7 och 30/6 fÄr Ärsungen jagas.
Regler för rovdjursjakt
Jakt pÄ stora rovdjur som björn, varg, jÀrv och lodjur ska ske under kontrollerade former. Det kan bedrivas som skydds- eller licensjakt. NaturvÄrdsverket eller lÀnsstyrelserna beslutar om jakt pÄ dessa djur.
NÀr det beslutas om en licensjakt fÄr endast ett visst antal djur skjutas, och jakten pÄgÄr under ett förutbestÀmd tid. Jakten kan ocksÄ avslutas tidigare om jakten blir avlyst.
Björn fÄr jagas frÄn en timme före soluppgÄng till tvÄ timmar före solnedgÄng. Varg, jÀrv och lodjur fÄr jagas frÄn en timme före soluppgÄng till en timme efter solnedgÄng.
HÀr varierar alltsÄ reglerna, och framför allt jakttiden, beroende pÄ vart och nÀr man utlyser jakten. Men jakt pÄ rovdjur Àr endast tillÄtet som licens- eller skyddsjakt.
Regler för sÀljakt
NaturvÄrdsverket ansvarar för sÄdant som rör sÀljakt. För grÄsÀl kan man fatta beslut om licensjakt. Skyddsjakt kan tillÄtas för att förhindra skador pÄ fiske. Det kan till exempel handla om att sÀlar har sönder fiskeredskap och Àter upp fisken i dem. Om det inte rÀcker med förebyggande metoder sÄ kan tillstÄnd ges för skyddsjakt pÄ grÄsÀl, knubbsÀl och vikare.
Om NaturvÄrdsverket beslutar om skyddsjakt pÄ eget initiativ sÄ ges en tilldelning i aktuella lÀn för respektive art. NÀr kvoten Àr fylld sÄ avbryts jakten. Jakten pÄ vikare pÄgÄr första maj till sista januari. Jakt pÄ knubbsÀl pÄgÄr hela Äret, med uppehÄll mellan 21/5 till 15/7.
Jaktperioderna gÀller i enlighet med ett rÄdande beslut om skyddsjakt. Exakt vad som gÀller vid skyddsjakt och licensjakt kan dock variera och det Àr viktigt att kolla upp om, eller nÀr, det Àr tillÄtet att jaga sÀl.
FÄr man jaga bÀver?
Ja, bÀver fÄr jagas frÄn första oktober. I Dalarnas lÀn, GÀvleborgs lÀn och alla lÀn norr om dessa fÄr bÀver jagas till 15/5. I lÀnen söder om Dalarnas och GÀvleborgs lÀn Àr det 10/5 som gÀller. BÀver fÄr jagas dygnet runt. Det Àr inte tillÄtet att jaga bÀver med hagel, men alla kulvapen i minst klass tvÄ Àr dÀremot tillÄtna att anvÀnda.
FĂ„r man jaga skarv?
Skarven fÄr jagas nÀr man utlyser skyddsjakt, vilket görs om den till exempel anses vara ett hot mot andra arter. Skyddsjakten sker i specifika lÀn, under en förutbestÀmd tidsperiod och dÄ fÄr endast ett visst antal skarvar skjutas. Skyddsjakten kan avlysas tidigare, om kvoten blir fylld. Det Àr lÀnsstyrelsen som utlyser skyddsjakt, sÄ om du vill jaga skarv sÄ gÀller det att hÄlla koll pÄ om en skyddsjakt pÄgÄr i lÀnet.
FĂ„r man jaga ekorre?
Ekorren har varit fredad sedan nÀrmare 20 Är, och Àr endast tillÄten att jaga vid skyddsjakt. NaturvÄrdsverket vill dock införa allmÀn jakt pÄ ekorre i hela landet, eftersom de kan orsaka skada genom att bygga bo under takpannor. Förslaget gÀller allmÀn jakt frÄn mitten av november till sista februari. Om förslaget gÄr igenom vet vi inte Ànnu, sÄ i dagslÀget fÄr man endast jaga ekorrar om en skyddsjakt har blivit utlyst.
FÄr man jaga sÀl?
AllmÀn jakt pÄ sÀl Àr inte tillÄtet, utan sÀljakt Àr endast tillÄtet vid skydds- eller licensjakt. Om NaturvÄrdsverket utlyser en skyddsjakt sÄ gÀller den i ett visst lÀn, och för ett visst antal sÀlar. NÀr kvoten har blivit fylld sÄ avlyser man sÀljakten. En skyddsjakt kan bli aktuell för att förhindra skador pÄ fiske, om sÀlar till exempel tar sönder fiskeredskap och Àter upp fisken, och förebyggande metoder inte ger resultat. Det Àr alltsÄ endast tillÄtet att jaga sÀl vid skydds- eller licensjakt.
FÄr man jaga pÄ egen mark?
Ja, man har jaktrÀtt pÄ sin egen mark. Man har Àven rÀtt att överlÄta eller upplÄta jaktrÀtten pÄ andra. Det finns dock ett undantag: detaljplanerad mark. Detaljplanerade omrÄden rÀknas vanligtvis inte som jaktmark. Om det ÀndÄ finns ett behov av jakt sÄ löser man det vanligtvis med fÀllor eller genom att driva ut djuren frÄn marken. Att skjuta med vapen pÄ detaljplanerade omrÄden Àr förbjudet.
FÄr man jaga med luftgevÀr?
Ja, luftgevÀr fÄr anvÀndas vid jakt, och det anvÀnds i viss utstrÀckning. Dock handlar det Àven om gevÀrets kaliber, den mÄste vara minst 5,5 mm och utgÄngshastigheten mÄste vara minst 180 m/s. Ammunitionen mÄste dessutom vara konstruerad för att expanderas/deformeras. Med klass fyra fÄr man jaga mindre djur och ett stort antal fÄglar. MÄnga av dessa djur, till exempel ekorre, fÄr dock endast jagas vid skyddsjakt.
FÄr man skjuta rÀv ?
Har sett ohyggligt mĂ„nga bilder pĂ„ det đ
Hej. MÄste man vara sÀker pÄ att första skottet ska döda ett vilddjur vid jakt. Finns det lag om det. Och vad hÀnder om man skjuter pÄ ett osÀkert sÀtt och skadar djuret innan man Àntligen kan avliva det? Kan man bli straffad?
MÄ man skyde Ênder pÄ sÞ, hvor vi har Jaktret, og mÄ det vÊre fra motorbÄd?
Ett gÀng i stallet var ute och red dÀr vi brukar rida. NÀr ryttarna kommit en bit in pÄ skogsvÀgen sÄ dyker det upp ett gÀng jÀgare. MarkÀgaren brukar höra av sig nÀr det ska jagas, vilket Àr toppen för dÄ hÄller vi oss borta. Den hÀr gÄngen hade ingen flaggat för jakt. Inga skyltar, ingenting. Ryttarna förklade att de inte visste om det och att de skulle vÀnda. En jÀgare var vÀldigt otrevlig med sitt skyll er sjÀlva och pÄ egen risk. Behöver inte en jÀgare vara sÀker pÄ sitt mÄl och vara sÀker pÄ att inget som kan skadas finns mellan vapen och mÄlet? LÄter vÀldigt oseriöst. Ingen av ryttarna störde eller hade för avsikt att störa. FÄr man ha ett nÀstan hot? Kan en jÀgare bara skjuta utan att ha koll?